tisdag 4 april 2017

Träning

av olika sorter. Under helgen var jag till ridhus med Penny, jag bestämde mig för att ta mig i kragen vad gäller träning och köpte ett månadskort. Jag har anmält mig till en helgkurs 29-30/4 som om den blir av givetvis kräver lite kondition och ork, därav månadskortet. Penny har ju varit lite ledig till och från denna vinter men nu är det tänkt att det ska bli ändring på det.

I ridhuset ställde jag upp koner i samma mönster som helgen innan och tränade på det. Det kändes som att vi fick till galoppcirklarna aningen bättre. Provade även att backa på lite böjda spår vilket jag fick tips på av tränaren, tanken är att det ska främja en rak backning. Dessutom var jag duktig och red på en hand en stor del av tiden. Det fortsatte jag med hemma sedan på söndagen. Faktiskt var jag rätt nöjd med fattningarna och att det gick att minska cirkeln i galopp, barbacka och på en hand!

Ebba red jag på lördagen och fick peta in bogen väldigt mycket. Positivt var dock att det inte förekom något tokspringande och heller inget pipande/stannande! På söndag longerade jag henne i alla gångarter och red sedan en stund barbacka i skritt. Jag har en känsla av att hon behöver lite mer arbete på rakt spår (det är en känsla bara, kan hänga ihop med höstens skada) så det gjorde jag igår. Började från marken med följsamhet (öka och minska tempot, stanna, gå iväg och flytta framdel) och red sedan barbacka igen runt gården och lite efter vägen. Samlade en del och flyttade ut bogen åt båda håll. Det blåste en del men vi lyckades hålla oss sansade trots takras och att det smällde i någon plåt.

På lördagen provade jag även att introducera transporten för Stina, hon var helt ointresserad. Jag kände att det inte var någon idé att stå där och fånstirra så vi övade lite på att gå över en masonitskiva istället. Dagen efter övade vi lite med skivan igen, provade att skicka iväg henne i skritt med min pinne med plastpåse på samt att gå mellan bilen/transporten och stallväggen. Det sistnämnda tänkte jag är lite liknande att gå in i en låda. Stina funderade lite men tyckte sedan att det var rätt spännande och följde med ända in i hörnet (det var faktiskt rätt trångt så det imponerade på mig).

Lite tveksam först:


Bättre sedan:



Man ser det inte men jag står mellan transporten och stallväggen så det bildade en lång gång, jag hade hämtat hö och backat ner släpet till höladan. Där det sedan blev kvar till söndag kväll eftersom det tinade, blev halt och däcken bara slirade.

fredag 31 mars 2017

Tävling och kurs

I lördags var det dags för årets första tävling. Jag tävlade inte, istället var jag tävlingsledare. Utan tävlingsledare blir det ingen tävling och alla vill vi ju ha tävlingar. Det var inte jättemånga starter men kanske det är fler än jag som tränat lite på halvfart under vintern. De som var på plats fick i alla fall möjlighet att rida sina klasser i rätt behagligt tempo.

På söndag var det sedan dags för clinic, eller vad vi nu ska kalla det. Jag tänker mig annars att en clinic sträcker sig över ett par dagar men nu blev det bar en dag. Eftersom Penny varit delvis föräldraledig ända sedan jul när Stina anlände bokade jag bara ett pass för oss. Först fick jag den jobbiga frågan om vad jag vill träna på. Nu var det aningen lättare än vanligt att svara på den eftersom tränaren inte varit här på något år och därmed inte sett mig eller Penny "in action".  Jag svarade i alla fall finlir eftersom konditionen förmodligen inte skulle räcka för att jobba jättemycket med galoppen till exempel. Så då blev det samma horsemanship-mönster som var med på tävlingen dagen innan. 

Jag hade med mig sporrarna men kom mig inte för att ta på mig dem, ändå lyckades jag få till vad som i mina ögon ändå går under benämningen "hyfsad galoppcirkel".  Ett par turns lyckades vi också med. Backningen blev lite svajig men bättre på en hand. Fick en del bra tips om det också, att backa mycket i cirklar. 

Överlag kände jag mig lite dålig efteråt men så funderade jag lite och kom fram till att det nog var så att tränaren höjt kraven sedan förra gången jag red för henne. Hade jag då ridit som den här gången hade jag nog fått mycket mer bekräftelse eller beröm. Jag väljer att tolka det som att vi gått framåt (det sa faktiskt tränaren också)!


onsdag 14 december 2016

Mörkt men rätt bra


Jag och Ebba en kväll för ett par veckor sedan. Ebba har fått klartecken om att sättas igång "som vanligt" så det roar vi oss med just nu. I måndags skulle det ha varit ridlektion men tränarn fick förhinder på grund av fruset vatten. Istället red jag hemma på ängarna vilket gick förvånansvärt bra med tanke på att hon var brunstig. Gången innan gick jättefint trots att hon var jättebrunstig så jag när hopp om att vi kanske kommer till någon slags överenskommelse om att man faktiskt kan bete sig trots hormoner och annat.

Penny var jag till ridhuset med i söndags vilket var riktigt roligt. På fredagen galopperade jag för första gången efter novembervilan och det gick fort kan man säga. Det blåste och var kring -18 och varje gång vi vände norrut på ängen var det som att det blåste rakt igenom kroppen trots ungefär fem lager kläder (inklusive skoteroverall). På söndag var det inte riktigt lika mycket energi eftersom det är så varmt i ridhuset, tror jag. Det blir en så väldigt stor omställning även om Penny inte har så mycket päls. Jag red henne hemma igår och då hade hon lika mycket energi igen. Jag som tänkte att den rätt djupa och packade snön skulle ta ner farten lite, det gjorde den inte.

Får se hur mycket jag hinner rida resten av veckan, har mycket på jobbet samt en hemtenta.

torsdag 10 november 2016

Sol ute, sol inne, sol i hjärtat, sol i sinnet!

Var det under förra veckans höstlov:

Penny efter söndagens suveräna ridpass. Hon var följsam och gjorde allt jag ville. Jag tror att den här grejen med sittben kan vara en pusselbit mot de där galoppombytena.


Jag passade även på att hälsa på Stiina när jag var ledig.


Stiina och mamma längst till vänster.




lördag 29 oktober 2016

22 oktober

video

Förre lördagen hade jag dragit ihop ett träningstillfälle med en tränare från finska sidan. I våras hade vi ett par tillfällen när hon var hit och jag var med från marken med Ebba. Det var också min tanke nu men på grund av den där hovbensrotationen tog jag Penny istället. För att undvika att Ebba rörde sig för mycket (och eventuellt nötande av den snygga silvertejpen på hoven) så red jag hemma. Ett pass på fredag kväll när tränaren anlände och ett pass tidigt på lördag morgon innan själva kursen drog igång.

Det var riktigt bra pass och jag fick några saker att tänka på. Det viktigaste var egentligen vilket sittben som jag ska sitta mest på och när. På fredag kväll fick jag bland annat rida runt tre koner i små cirklar (på en hand) och öva på böjning åt rätt håll bara genom att sitta på inner sittben. Så har jag inte ridit förr så det var nytt och nyttigt. Efter en stund funkade det rätt bra också. Sedan tränade vi en del på att rida sluta på samma nya sätt och detta tyckte tränaren att jag skulle öva mer på och att det kommer att vara en hjälp i bytena. Tänket ska liksom vara att man sitter på det sittben som man vill att hästen ska böja sig åt. Jag känner att jag borde ha skrivit ner det här när jag först började skriva men det kom så mycket emellan så nu minns jag helt enkelt inte allt. Men som tur var så hade tränaren sin "assistent" med sig som filmade och fotade under lördagens pass. Det hjälper till att friska upp minnet. Här ovanför finns förhoppningsvis en film på lite galoppjobb. Fokus ligger på att Penny ska jobba på ordentligt och att jag ska svänga ordentligt.

På söndagen var hovslagarn här och verkade Penny och skodde Ebba. Ebba visade sig ha haft en hovböld i vänster bakhov, det var förmodligen det som hon gjorde att hon blev så halt den där fredagen. Penny hade på något sätt skurit upp ett slags sår eller reva i strålen ut mot ballarna på vänster bak. Hovslagarn skar rent och det har blött några gånger. Jag fick rådet att tjära det så det har jag gjort. Funderade lite på att göra ett silvertejpspaket men med tanke på Pennys historia med bakbenen har jag valt att bara tjära. Jag vill inte tillbaka i det läge vi var för sex-sju år sedan när man knappt fick röra bakbenen. Det ser dock rätt bra ut nu men jag har valt att bara rida lite lätt kring gården för att inte riskera att hon trampar på något hårt och slår upp det. Och för att Ebba inte ska härja omkring i hagen om hon blir ensam.

fredag 21 oktober 2016

Klinikbesök

Så igår var det dags för Ebba att besöka veterinären. Hon har ju varit oren till och från ibland och alltid väldigt diffust. Ibland har det sett ut att vara fram och ibland bak men nästan alltid i vänster varv. Nu när hon blev halt på riktig så bokade jag en tid för att det kändes som att det var dags för det.

Vi fick springa rakt fram på hårt och mjukt underlag, longera i en halv evighet på både mjukt och hårt underlag, göra böjprov på båda fram samt ta i mitt tycke massor av röntgenbilder. Det var lite spännande eftersom jag fick ikläda mig blyförklädet och vara med. De hade en väldigt full dag med i alla fall en men kanske två kolikhästar som kollades med jämna mellanrum så jag antar att det var därför djursjukvårdaren frågade om jag kunde vara assistent, annars hade nog väntetiden blivit väldigt lång. Det tog ändå mycket längre tid än jag tidigare varit med om. Hältan syntes allra mest på hårt underlag i vänster varv (böjt spår alltså). Väldigt lite syntes på mjukt underlag. Hon var inte heller enormt halt vid böjproven.

Nå till sist kunde veterinären i alla fall konstatera en lätt/mild hovbensrotation på vänster fram. Fång med andra ord. Det känns lite underligt samtidigt som jag känner mig rätt dum som inte upptäckt att min häst haft/har fång. Jag blev nog lite ställd för jag glömde att fråga hur dålig prognosen är. Nu ska hon vila och gå i liten hage i tre veckor (smärtstillande i tio dagar), sedan skrittas uppsutten rakt fram i en vecka, sedan lägga på lite trav och efter det ringa. Eftersom jag glömde fråga om prognosen känns det som att det här med att jag då ska ringa kan bara bra eller jättedåligt. Antingen betyder det att om Ebba är ohalt så är det "bara" att sätta igång och inget återbesök behövs. Eller så betyder det att om hältan är kvar så är det bara att avliva. Kanske kan det betyda att en period till av vila kan hjälpa.  Hon ska även skos med kortare tå och aningen lägre trakt.

Men först ska hon hoven i ett snyggt paket i några dagar. Det finns nämligen även en lätt hovväggsseparation som ska vara i typ jodopaxpaket innan skoning. Jag tror att det är hovväggsseparation i alla fall, smuts/jord har krupit upp i hovväggen. Jag brukar för det mesta prata finska med personalen på kliniken och jag är inte helt säker på vad allt heter på svenska (eller finska).

En mild eller mindre variant av hovbroskförbening upptäcktes också. Men så vitt jag förstod var det inte den som orsakade någon hälta. Det är också som jag förstått relativt vanligt på kallblod. Alla hingstar som ska användas i avel för finsk häst röntgas tydligen för just det.

Så nu är det bara att vänta och se helt enkelt, hovslagarn kommer förhoppningsvis på söndag.

lördag 15 oktober 2016

Blandad kompott

I torsdags tyckte jag att Ebba stod och vilade på vänster bak igen. Kvällen innan tog jag ut henne och sprang på asfalten en vända och det såg mycket bättre ut i trav så jag öppnade till resten av hagen.  Morgonen efter stod hon alltså och vilade på benet igen vilket hon inte gjort så att jag sett det sedan helgen. Så jag bokade tid på klinik. Tyvärr var de väldigt fullbokade så det blir först på torsdag. Jag tänker givetvis på alla typer av jobbiga problem som kan hittas, artros, lösa benbitar och allt möjligt annat. Jag tänker även på hur jag ska lösa situationen efter en eventuell avlivning. Själva avlivningen är för mig inte så svårt att ordna eftersom jag har en vän med bultpistol samt mark och grävmaskin här hemma. Det jobbiga då är ju en ensam Penny tills Stiina kommer hem. Jag försöker dock att inte tänka allt för mycket på det och litar på att jag i sådana fall får tag i någon slags sällskap om det är så illa.

Nog om det. Igår red jag Penny. Hade sett fram emot en lite längre tur i skogen men när jag borstade upptäckte jag att hon skavt bort rätt mycket päls precis bakom frambenen eller armbågen eller hur jag ska förklara. Förmodligen har hon svettats så att det blivit så. Kanske även att sadelgjorden har gjort att det blivit så. Ska försöka ordna något skydd för spännena på ropinggjorden i alpacka så att hon kan ha den, den är ju smalare precis bakom frambenen. Nå det blev en kortare tur ut på udden i alla fall, det märks att det börjar vara höst för hon var sådär stirrig som hon brukar bli då. Det var riktigt svårt att fota.


Det är dessutom stenigt och brant så man måste hålla koll på var man går vilket inte var så lätt när hon ångade på. Jag red ju barbacka på grund av hennes känsliga skinn så det var lite krångligt. Jag vågade mig inte på att galoppera ute eftersom det hade kunnat bli en väldigt vådlig färd. Istället red vi en liten stund på ridbanan och galopperade där. Det gick bättre än sist vi gjorde samma sak :-D 

Häromdagen fick jag en sådan här söt bild på Stiina:


Känns som att det är länge tills hon kommer hem och som att hon växer jättemycket mellan varje gång.